Det var verkligen längesen vi pratade, trotts att det var över internet.. Över msn, den värsta av alla! Så pratade vi, jag berätta.. Jag förlät, försökte trösta.
Men det känns inte som om jag är så bra på det längre, det var så otroligt längesen.
Jag skulle vilja drunkna i dina djupa, blåa ögon utan slut. Visa att jag bryr mig.
För det gör jag, men det är så svårt. Jag förstår inte hur jag kan fortsätta förlåta dig..
Efter allt skit? Hade det här varit för närmare 3 år sen skulle det vara tack och godnatt för läääängesen.. Det vet du med, men jag är så förbannat svag för dig, du är min soulmate, min person.. Min underbara. Min<3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar