Wake up sunshine, reality's calling

För att vara helt ärlig måste jag erkänna några saker..
Läste precis Pills Blogg, en mening som fick min uppmärksamhet var:
" Faaan va tråkigt mitt liv är
just nu känns det som, jobbjobbjobb.. I know, det är
så det är att vara såkallad "vuxen". "

Jag gillar mitt liv, tycker det börjar bli ganska intressant med tanke på att jag hinner med så mycket så att jag knappt minns vad som hände i förrigår, så det är inte DET att det skulle vara tråkigt.. Det är DET att jag inte känner mig vuxen. :O Jag har jobb och en massa viktiga saker att ta tag i, som att jag blev antagen till kvällskursen i Astronomi som startar v.35, jag är taggad men jag orkar ite göra någonting för det. Orkar inte engagera mig tillräckligt.. Jag menar? Hur ska jag ens hinna med att göra det?
Jag håller fortfarande på med mitt projekt "Bye, bye sthlm" och har inte kommit mycket längre än till att ha börja kolla runt lite. Och vad gör jag ist för det som jag borde?
Åker på Peace&Love, Jobbar, Super för mycket, Spenderar pengar (trotts att jag verkligen måste spara ihop till ett startkapital), åker till Umeå och när jag väl har tid att göra det jag ska: Latar mig...

Varför inte bara göra det jag måste? Jag måste ju här ifrån, och ändå så känns det som att bara för att jag flytta hem till mamma igen så har jag lagt allt på hyllan. Jag orkar inte hålla koll på mina pengar, orkar inte vara hemma, orkar inte engagera mig.. Vill bara leva, sluta bry sig om allt och köra!
Hittills har det gått bra.. Fram till i förrigår när jag märkte att jag hade 56kr kvar av min lön som jag fick i fredags... Så köpte jag cigg och nu har jag så mycket som 7kr kvar. I totally LOVE myself! :D
-Vad fan ska jag göra nu då?